Det var många som gillade Sommarhuset av Anna Fredriksson, man kan säga att det var en av sommarens snackisar (kändes det som i alla fall). Så några månader senare var ju även jag tvungen att se vad det hela handlade om.
Sommarhuset handlar om Eva vars mamma precis dött. Hon lämnar efter sig ett sommarhus i skärgården men inget testamente, så Eva och hennes två syskon Anders och Maja får tillsammans dela på huset. Anders och Maja som Eva knappt haft någon kontakt med, Anders och Maja som aldrig hjälpte till med huset eller tog hand om mamman när hon mådde dåligt. Anders och Maja som alltid hade egna liv att sköta om. Anders och Maja som vill sälja mammas hus. Så under några veckor på sommaren bor de tillsammans alla tre med respektive familjer i sin mammas sommarhus för att förbereda inför försäljningen. Och Eva får en chans att lära känna sina syskon, fast vill hon verkligen det?
Den här boken var helt okej. Jag tyckte inte den var något mästerverk, men den var lätt att läsa med ett stundtals väldigt vackert språk. Men sen irriterade jag mig väldigt mycket på huvudkaraktären Eva, som bara lät sitt liv passera, ignorerar allt och sluter sig som en mussla. Nej, inte min favoritkaraktär. Men i övrigt en ganska bra bok som nog hade fungerat alldeles utmärkt som strandlitteratur. Den kanske värmer lite extra om man haft någon närstående som har dött, eller befinner sig i samma ålder som Eva. För det kändes som en sån bok. En som inte var så bra skriven att vem som helst kunde leva sig in lika mycket i den som man gör om man passar målgruppen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar