Bullar

Häromveckan bakade jag ett gäng bullar. 55 stycken närmare bestämt, hälften kardemumma och hälften valnöt/choklad. Det tog en hel dag och jag blev alldeles svettig, men nu ligger de och väntar i frysen om man känner sig sugen på fika någon dag. Det är något alldeles speciellt med att knåda en deg för hand, se hur den liksom växer fram från en kladdig klump till en smidig och fast(are) deg. Sen är det ju det där med att ha frysen fylld av saker man gjort själv, en av de bästa känslorna.

            

Sommarlov

Imorse vaknade jag upp med lite halsont och huvudvärk, för typ första gången i år känns det som. Men då vet man också att man är ledig. Det är som om alla spänningar släpper och kroppen slappnar av på riktigt för första gången sen i september förra året. Men vad fint det känns att ha 3 månader ledighet framför mig, ja, med lite jobb då. Jag tror att jag ska ta upp läsandet igen, nu har jag äntligen tid för min skönlitteratur!

Innan tentan

Idag skrivs den. Sista tentan innan sommarlovet. Jag längtar något oerhört. Det är också den tentan jag pluggat minst till, någonsin. Jag har saknat motivation och lust att plugga, vilket har känts både konstigt och jobbigt. Men nu är det inte så mycket att göra åt saken, jag får gå dit och se hur det går, göra mitt bästa. Hoppas att jag har lite tur med tentan också, det är ofta där det skiter sig om det går fel. Inatt drömde jag till och med en mardröm om tentan, eller snarare om att hinna till den. Jag var i skolan, och skulle försöka komma in på fastreg (vår hemsida där alla betyg osv. läggs upp) eller juridicum (allmän info om kurserna) men det gick jättesegt och jag kom inte in! Jag fick låna kompisars telefoner men då skrev jag fel hela tiden och "halkade" på tangenterna. Helt plötsligt, 1 minut innan tentan började, satt jag i en bil tillsammans med Niclas ut till mormor och morfar. Haha, vad knäppt man kan drömma. Kan tilläggas att tentan inte börjar förrän 15, så det var inte rädsla inför att försova sig i alla fall.

Rabarber

Igår fick jag en hel laddning rabarber av Agneta. Planen är att jag ska få en del på nästa skörd också. Igår skar jag upp den i bitar och frös in. Tanken är att det ska bli saft och sylt så småningom, sen ska en del frysas in till bakverk och glass. Vi fick en frys att ha i förrådet, vilket är perfekt att ha när vi kommer hem med bär och svamp under sensommaren. Få saker får mig att känna mig så rik som att fylla frysen med rabarber, bär, svamp osv. Att klara sig själv.

                 

Nattmänniska

Jag är en nattmänniska och har varit det sen jag var liten. När jag var yngre låg jag med en bok och ficklampa under täcket och läste till klockan tolv på natten, någon gång låtsades jag somna för att sedan gå upp och leka när alla andra somnat. Att vara uppe sent har alltid lockat mig mer än att kliva upp tidigt på morgonen. På natten kan man känna av det där lugnet som aldrig infinner sig för mig på morgonen eller på dagen. Den tystnaden. Idag gick jag ut och sprang strax efter 22, helst skulle jag ge mig ut ännu senare men det vågar jag inte i studenttider som dessa (fulla ungdomar på mopeder osv.). På natten är luften klarare och doften härligare. Det doftar tydligt, svalt men starkt. På natten är det bara jag och det jag gör som existerar. Tystnaden är större. Lugnet oändligt.

Jag vet inte varför jag fungerar så här, hur det blev som det blev. Jag är bara glad att Niclas är likadan. Att vi kan ha vår egen värld om nätterna. Att ha någon som inte tycker det är konstigt att vilja ta en promenad efter tolv på natten. Människor runtomkring skrattar lite åt oss ibland, tycker det är konstigt att vi är uppe sent. Säger att de aldrig skulle orka. Det är konstigt, för jag sover ju inte mindre än någon annan. Jag går och lägger mig vid 01 (lediga dagar kan klockan bli allt mellan 01-03) och går upp vid 9 om mitt schema tillåter det. Mitt dygn har lika många timmar som någon annans. Säger att allt kommer ändras när vi får barn. Kanske är det så. Men jag tror inte det. Min pappa är kvällsmänniska. Har alltid varit. Mamma tycker också om att vara uppe sent och sova längre. Hon säger också att det är okej att låta sina barn vara uppe sent om man känner för det, att det är skönt om de sover på morgonen. Alla barn tillåter ju inte det. Men jag och mina två bröder gjorde det - och två av oss blev nattmänniskor vi också.

Vart vill jag komma med det här? Jag vet inte, det var mest en tankar som snurrade runt i mitt huvud under dagens löppass.

Feminist Frequency

En slags videoblogg som ni borde kolla in är Feminist Frequency. Hon tittar närmre på olika medier och problematiserar och diskuterar dem ur en feministisk synvinkel. Jätteintressant och definitivt en "ögonöppnare". Här är ett litet klipp från en av mina favoritserier, Veronica Mars. Om varför den är så bra (!). Det var såklart jättekul att se att en av mina favoritserier blev hyllad ur en feministisk synvinkel, samtidigt är det en del annat som fått mig att reagera efter att jag sett hennes klipp. Ett exempel är hennes klipp om bechdel-testet. In och kolla!

Irritationen. Motivationen.

Snälla, ge mig lite motivation till de sista två veckorna innan sommarlovet. Den där motivationen är nämligen helt borta, nill, zero, noll, slut. Blö.

Så. Slut på tråkigheter. Tänkte springa av mig irritationen om ett tag.

The Great Gatsby - F. Scott Fitzgerald

Anledningen till att jag ville läsa den här boken är ju, som ni säkert förstår, dess premiär på vita duken. Ja, att den har blivit film (återigen) alltså. Det är ingen vidare lång bok, endast 180 sidor. Men vad bra den var! Jag slås av hur tidlös den var. Att problemen den behandlar fortfarande existerar. Överflöd, vikten av att vara någon, vikten av att ha pengar. Konsumtionen och vad den säger om oss människor. Avundsjuka på de som har från de som inget har, fastän det människor har inte alltid är det viktigaste i livet och de som lever i överflöd inte är de som blir lyckligast i slutändan. Kärleken är ju även den oföränderlig. Jag tyckte mycket om den här och det ska bli intressant att se filmen sen.

Teater

Igår var mormor, mamma, Janika och jag på Stadsteatern för att se West Side Story! Åh, så bra den var! 50-talsklädda män (!) och kvinnor som dansade och sjöng sjukt bra. Jag blir alltid så fascinerad av att se på teater, ljussättningen, skådespelarnas timing och glädje - det är häftigt att se. Efteråt åkte jag hem i ett dimmigt Stockholm med bra musik i hörlurarna - ett perfekt avslut på helgen. Tack mormor för att du bjöd oss på teater!

Ny bok från Chimamanda Ngozi Adichie

Jag hade helt missat att en av mina favoritförfattarinnor kommit med en ny bok, Americanah. Jag har alla hennes tidigare, på svenska, och har älskat dem. Hennes senaste, "Det där som nästan kväver dig", var en riktigt stark novellsamling. Eftersom den inte kommer på svenska förrän i oktober köpte jag den engelska varianten och hoppas att den hinns med i sommar. Den svenska utgåvan ser dessutom inte riktigt ut som de andra, de har ändrat typsnittet på titeln, vilket jag inte alls tycker om då den inte alls kommer smälta in med de tidigare som jag har stående i bokhyllan. Hoppas den lever upp till förväntningarna nu bara!

Feminism och genus

Feminism och genus, det är två saker jag brinner väldigt mycket för. Två saker som jag tycker är väldigt viktiga, två saker som jag inte har skrivit så mycket om här i bloggen. För att det är svårt.

Genus är svårt för att jag har många vänner som läser den här bloggen, varav en del har fått barn och att prata om genus kan då kännas som att jag "ser ner" på deras sätt att uppfostra sina barn. Jag tycker mig inte ha rätt att uttala mig om hur andra människor, i min närhet, ska uppfostra sina barn och jag skulle aldrig ifrågasätta det. Samtidigt kan jag tycka att jag måste få tycka olika, i alla fall här. Genus är också svårt att uttala sig om när man har folk runtomkring sig som har barn för att jag inte känner mig "värdig" att uttala mig om hur jag tycker att mina, eller andras, barn borde uppfostras, när jag inte har barn. Ändå så tycker jag så mycket om det. Ändå så läser jag mycket om problematik kring genus, ändå så kan jag inte låta bli att känna att jag ibland vet mer (inte bättre).

Feminism är också svårt. Det är svårt för att det finns så många som inte tycker lika. Så många som, när jag berättar om ett problem ur en feministisk synvinkel, säger att "det där var det löjligaste jag någonsin hört"och skrattar. Jag vill att alla ska tycka om mig. Men jag kan också tycka att det är viktigt att jag får tycka på ett sätt utan att någon ska förlöjliga det. För precis som alla har rätt att ha en politisk åsikt måste jag ha rätt att ha åsikter om varför feminism är viktigt.

Nu kanske ni undrar vart jag är på väg. Vad jag vill säga med det här, egentligen. Jo, jag vill mest säga att det kanske blir lite mer genus och feminism i bloggen. Jag tror att bloggen ska bli mitt ställe att ifrågasätta och informera. Mitt ställe att tycka till på.

Så tror jag att det får bli.

En känsla som ligger och gnager

Det blev inget jobb hos mamma idag, hon hade glömt att berätta att mötet hon skulle iväg på blev inställt. Istället blev det en lugn dag hemma. På sistone har jag känt mig stressad, pressad och skoltrött. Jag har haft ett himla behov av att rensa tankarna och en känsla av att jag bara vill andas (jag vet, det låter lite flummigt) så jag begav mig ut på ett långpass. Var ute och sprang 1,5h och nu är jag helt slut! Det hjälpte att skingra tankarna en stund, men nu känns det likadant igen. Jag får försöka överleva fram till sommarlovet den 10:e juni. Det värsta är att jag inte riktigt vet vad det är som gnager, utan det är mest en känsla av att jag behöver tid, lugn och ro. Hoppas allt är bra med er!

Godmorgon!

Här har man jobbat hela helgen vilket innebär att så värst mycket inte hanns med. Tur att förra veckan var kortvecka vilket betyder att Niclas var ledig torsdag-söndag så vi kunde få som en liten helg tillsammans ändå. I onsdags grillade vi hos Jonas och Emma, torsdagen blev lugn hemmakväll, på fredagen hade jag morgonlektion (jurstuds är aldrig lediga på klämdagar) och sen mötte jag upp Niclas för en lunch i humlan. På fredagskvällen firade vi Jacob, som fyllde år igår, med att grilla (!), äta kalixlöjrom och dricka amarone. Dog nästan matdöden på grund av allt gott. I lördags grillade vi hemma hos Anna och Martin och söndagen avslutades med grillning hos Agneta. Haha, grillsäsongen är igång på riktigt nu!

Jag har precis förberett mig för morgondagens seminarie, jag ska nämligen iväg och hjälpa mamma några timmar på eftermiddagen och kände inte att jag ville ha plugget hängandes över mig då. Jag känner mig väldigt skoltrött just nu och vill mest ha lov, synd att det är en hel månad kvar. Hoppas er helg har varit fantastisk! Nu kör vi igång den här veckan tycker jag! Ute lyser solen på en klarblå himmel, vilket känns som ett riktigt bra tecken!

Kärleken i Julia Anderssons liv - Åsa Moberg

Nu har jag äntligen läst ut Kärleken i Julia Anderssons liv, nu när inte tentor och plugg varit i vägen. Boken utspelar sig i 70-talets Stockholm. Julia är en ganska framstående ung kvinna som lever i ett tryggt förhållande med den lite äldre Rune. Så träffar hon Hubert Meyer, chef på Moderna museet och mitt i händelsernas centrum och en kamp mot känslorna för honom och känslorna för Rune uppstår i Julias inre. I en tid när alla har något vid sidan av är det självklart att också hon kan ha det, eller?

Jag tycker om den här boken, den har något visst. Någonting som för den framåt. Jag tycker om feminismen som får ta form i boken, men jag kan också störa mig på att den inte riktigt är där ännu. Hur mycket Julia inte förstår eller hur fel det blir. Det irriterar mig att Julia ska vara en stark feministisk kvinna, men i förhållandet med Hubert så känns hon väldigt passiv trots att det alltid är hon som ringer, åker dit osv. så har Åsa Moberg fått det att framstå som att Julia är väldigt passiv och likgiltig till händelseförloppet. Samtidigt så kommer det vissa klockrena analyser av det manliga beteendet och feminismen får ta plats bland dialogerna. På tal om dialogerna, de var inte bokens starkaste sida. De kändes stolpiga och lite taffliga, som om författaren hade hoppat över någon mening här och där, det flöt liksom inte. Men ändå. Ändå så lämnar den mig med en känsla av att det var en bra bok. Jag gillar den smygande känslan av att Rune inte alls är den perfekte feministiske mannen som låter sin hustru ta plats, trots att han utger sig för att vara det och säger saker som för att vara det. Hur han talar om för henne att hon minsann är utbytbar, att hon bara är en av de kvinnor han hade kunnat leva med, som för att förmå henne att stanna för att inte mista att vara nummer ett i hans liv.

Det är en bra bok som speglar 70-talets Stockholm bra (tror jag, det känns så) och den är både eftertänksam och allvarlig.

Den är gjord!

Nu är den där sjuhelvetes tentan gjord! Den var jättesvår och områden som jag tyckte att jag kunde bra var det bara superkonstiga frågor på vars svar jag blandade ihop till något konstigt. Aja. Lämnade in i alla fall och kände mig så in i helsikes nöjd med det. Sen blev det Berns dessertbuffé med Annorna, varav en fyllde år dagen till ära. Där fanns det maränger med seg kola i som var så goda att de nästan inte var av denna värld! Imorgon är det fördrink hos en kompis och sen C2-sittning för hela slanten. Ska bli så jäkla kul! Mycket förstärkningsord i det här inlägget, men jag är bara så glad över att ha gjort tentan och att en ledig helg väntar mig!