En halvtimme

Idag livnär jag mig på den där halvtimmen innan klockan ringer. När jag dras så nära, nära, att jag känner hjärtslagen från ditt bröst och pulsen på halsen. Under den där halvtimmen är jag fullkomligt trygg. Sen väntar massa tunga timmar tentaplugg av något som jag knappt förstår, ett träningspass och en liten fika. Mest vill jag vrida tillbaka klockan och krypa ner hos dig igen. Men det går ju inte.