Feminism och genus, det är två saker jag brinner väldigt mycket för. Två saker som jag tycker är väldigt viktiga, två saker som jag inte har skrivit så mycket om här i bloggen. För att det är svårt.
Genus är svårt för att jag har många vänner som läser den här bloggen, varav en del har fått barn och att prata om genus kan då kännas som att jag "ser ner" på deras sätt att uppfostra sina barn. Jag tycker mig inte ha rätt att uttala mig om hur andra människor, i min närhet, ska uppfostra sina barn och jag skulle aldrig ifrågasätta det. Samtidigt kan jag tycka att jag måste få tycka olika, i alla fall här. Genus är också svårt att uttala sig om när man har folk runtomkring sig som har barn för att jag inte känner mig "värdig" att uttala mig om hur jag tycker att mina, eller andras, barn borde uppfostras, när jag inte har barn. Ändå så tycker jag så mycket om det. Ändå så läser jag mycket om problematik kring genus, ändå så kan jag inte låta bli att känna att jag ibland vet mer (inte bättre).
Feminism är också svårt. Det är svårt för att det finns så många som inte tycker lika. Så många som, när jag berättar om ett problem ur en feministisk synvinkel, säger att "det där var det löjligaste jag någonsin hört"och skrattar. Jag vill att alla ska tycka om mig. Men jag kan också tycka att det är viktigt att jag får tycka på ett sätt utan att någon ska förlöjliga det. För precis som alla har rätt att ha en politisk åsikt måste jag ha rätt att ha åsikter om varför feminism är viktigt.
Nu kanske ni undrar vart jag är på väg. Vad jag vill säga med det här, egentligen. Jo, jag vill mest säga att det kanske blir lite mer genus och feminism i bloggen. Jag tror att bloggen ska bli mitt ställe att ifrågasätta och informera. Mitt ställe att tycka till på.
Så tror jag att det får bli.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar