Nobelpriset

Det var så fint på jobbet igår. Att nervöst försöka få in rätt radiokanal på den där maskinen som knappt fungerar och sen stå och lyssna tillsammans med massa kunder. Att folk under resten av dagen kom in, gick fram till skylten vi satt upp och sa saker som "det stämmer alltså, gud så kul" eller "det är så fint att jag nästan får tårar i ögonen" spädde på känslan av att det var något väldigt fint som hände. Han var värd det, den där Tomas. Och det kändes ganska bra i magen att få ta del av det.